AIK - Malmö FF blev på många sätt en märklig tillställning. AIK inledde med ett rörligt och tämligen snabbt spel, som gjorde att vi vände spelet ovanligt snabbt och flera gånger kunde etablera ett eget spel på MFF:s planhalva, vi hade dock förhållandevis svårt att skapa riktigt klara chanser. Spelarna gav inte upp utan fortsatte sina metodiska försök att öppna MFF-försvaret - vilket inte är det lättaste.
Malmö var inte ofarliga, även om de huvudsakligen ägnade sig åt kontringar. Afonso var dock farligt nära målchans vid ett par tillfällen och vid ett tillfälle var det bara en suverän brytning av Nirre Sandberg, som räddade oss. Afonso skulle dock få sin revansch i halvlekens slut, då Nirre blev sen i ett brytningsförsök, hakade upp Afonso som föll. Straffspark, som Niklas Skoog satte säkert.
Hemmalaget gjorde en spelmässigt bra insats, inte minst Pa-Modou Kah, som bl a åstadkom 3-4 briljanta framspelningar utan att vi lyckades sätta något mål. De som var närmast nätkänning var Mats Rubarth och Andreas Eriksson. AIK vann skotten med 5-3 i den första halvleken, men hade inte något avslut på mål. Malmö hade ett - straffen!
Pa fick en ordentlig smäll under den första halvleken. Det såg inte bra ut och han återkom inte heller efter pausen.
Den andra halvleken fick ett delvis annat ansikte, dels beroende på Pas skada, dessutom fick Stefan Ishisaki också en smäll på knät, som gjorde att han fick bryta matchen med en halvtimme kvar att spela. Det skulle bli än värre: i 82:a minuten fick Ruben sin andra varning i matchen och fick alltså lämna plan. Med 10 man på banan gick vi över till en trebackslinje för att försöka nå en kvittering. Visserligen innebar det att Niklas Skoog efter 3½ minuters tilläggstid kunde sätta MFF:s andra mål. AIK ska dock ha en eloge för att man försökte. Närmast ett kvitteringsmål var Arash Talebinejad, som efter ett inspel av Benjamin Kibebe fick till en bra nick vid Aspers vänstra stolp. Asper sträckte ut och lyckades nå bollen. AIK "vann" varningarna med 5-2 och varför vet nog bara domaren. Rubens andra varning kom efter det att han inte hann hålla inne skottet vid en offsideavblåsning eller inte ens hörde den.
Det fanns en viss oro hos en stor del av publiken efter HIF-kollapsen, men idag fungerade mittförsvaret igen. Nirre gjorde ett par avgörande brytningar och Pelle Nilsson var en av de för dagen bästa AIK-arna. Håkan var som vanligt, säker, trygg och hela tiden med i spelet. Hans egentligen enda problem kom efter ett skott, vars studs lurade honom, så att han inte fick tag i bollen. Han hann dock själv ta upp returen framför fötterna på Afonso. Pa var utmärkt den halvlek han kunde vara med. Andreas Eriksson var också bra och jobbade hårt hela matchen. Egentligen var han ännu bättre i den andra halvleken, när han lämnade anfallet och gick ner på mitten. Mattias Moström arbetar alltid kollosalt, både framåt och bakåt, men idag fick han ganska få bollar att göra något med. Dessutom hade han klara problem med en duktig Joseph Elanga
Tom Prahl var inte särskilt tillfreds efter matchen, utom med segern och att Niklas Skoog fick göra mål. Två stycken dessutom. Men, sa Prahl, man får alltid vara nöjd när man vinner på Råsunda.
Patrik Englund var relativt nöjd. Framförallt med det spel vi åstadkom i första halvlek, Sen blev det tufft, beroende på skador och utvisningen. Han var också något förvånad över de varningar vi får, när MFF vid likartade förseelser inte får någon. Visserligen får de ett par kompensationsvarningar senare under matchen, men det gör inte det hela begripligare. Patrik var också nöjd med det hjärta och den inställning, som spelarna visade hela matchen. Han tyckte också att debuterande junioren Patrik Grönvall klarade sig bra i en svår situation och hoppades på att Nick Mrdja kommer att hjälpa till att lösa en del av de offensiva problem AIK faktiskt har.
Text: Bappe Bjuggren
|