Holländarna inledde matchen med precis det spel de är kända för att vilja spela, ett tålmodigt passningsspel där man värdesätter att hålla bollen. AIK mötte det med ett samlat försvarsspel och en klar strategi om hur man skulle ta tillvara på bollinnehavet när man vann det. Inledningsvis var det dock ganska tunnsått med målchanser, det bästa PSV åstadkom var ett ganska tamt skott av Dries Mertens i den elfte minuten. Minuten därpå åstadkom istället Mohamed Bangura stordåd åt andra hållet. Med bollen tätt utanför straffområdet på högerkanten vände han bort holländske landslagsbacken Jetro Willems med en nätt fint innan han klippte till med vänsterfoten och satte bollen i en perfekt båge över målvakten Boy Waterman och in i det bortre krysset. Ett drömmål av Bangura och en drömstart på matchen för AIK.
Därefter skedde egentligen inte så mycket mer uppseendeväckande på en bra stund i den första halvleken. PSV hade även fortsatt mycket bollinnehav, men hade svårt att omsätta det i målchanser. AIK var klart spetsigare när man gick framåt, och hade också fler avslut än motståndarna i den första halvleken. De gånger PSV tog sig in i offensivt straffområde agerade AIK:s backlinje genomgående resolut, ett nästan-avslut i ett förvisso bra skottläge i 24:e minuten var det bästa man åstadkom, den gången klev Nisse Johansson in i precis rätt tid i situationen.
Istället var det AIK som hade bud på ytterligare mål framåt. Nämnde Johansson hade ett nickläge på en fast situation efter en halvtimmes spel, men bollen gick lite för högt för att Nisse skulle få nicken på mål den gången. Med några få minuter kvar av halvleken fick Celso Borges ett avslutsläge i straffområdet efter ett fint anfall av AIK, avslutet kom ur något snäv vinkel och passerade förbi målet ut till en inspark. AIK kunde gå till halvtidsvila i ledningen och med en god känsla inför den andra halvleken.
Den andra halvleken inleddes målchansmässigt precis som den första med ett skottförsök av Dries Mertens, något bättre tryck i skottet denna gång, men istället över målet. Annars var matchbilden i andra halvlek snarlik den i första, PSV hade mycket bollinnehav, även om holländarna försökte att spela ett rakare anfallsspel, mer direkt i djupled än det bollinnehavsinriktade spelet man spelade i den första halvleken. Det märktes också i att reslige Orlando Engelaar, som i den första halvleken legat djupt ner på mittfältet och styrt passningsspelet därifrån, flyttade högre upp i banan och överlät speldirigerandet på de båda mittbackarna.
Vad gäller målchanser lät det vänta på sig för PSV. Istället var det mycket nära att AIK kunde utöka sin ledning i den 64:e matchminuten. Ett långt inkast från höger av Mohamed Bangura nådde Celso Borges i straffområdet, Borges nickade ner bollen på en yta där Helgi Daníelsson mötte perfekt med högerfoten, och sköt ett hårt skott klockrent i ribban bakom Waterman, nära 2-0 den gången.
Mot slutet av matchen tog PSV över mer och mer i jakten på en kvittering. Skickliga som man är i djupledsspelet tog man sig in i AIK:s straffområde vid några tillfällen, men hade väldigt svårt att vara spetsiga och effektiva i anfallsspelet, avsluten var ofta antingen tama, felriktade eller så kom en täckande AIK-spelare i vägen. Den farligaste möjligheten man skapade var egentligen en till synes ganska ofarlig inkastssituation i den 73:e minuten, där ett långt inkast nickskarvades in i målområdet, men ett litet missförstånd gjorde att den lösa bollen studsade rakt igenom AIK:s målområde utan att varken någon svartklädd eller röd-vitrandig spelare gjorde något av den.
Men det var ändå en tung press som PSV utsatte AIK för i slutskedet av matchen, när Gnaget sjönk tillbaka långt ner i positionerna. Men samtidigt var man skickliga på att hålla boll i omställningsmöjligheterna som dök upp och döda tid när chansen gavs. Några fler heta chanser att utöka ledningen skapade inte AIK, men PSV skapade egentligen inte heller några avslut alls som tvingade Ivan Turina i AIK-målet att agera. Efter att Jetro Willems på stopptid skjutit högt över från en position tämligen opressad en bit utanför AIK:s straffområde kunde AIK och hela Råsunda andas ut, första segern i Europa League var ett faktum.
Text: Jonathan Bjuggren
|