Fjärdeplacerade AIK tog emot femteplacerade Malmö FF i den elfte omgången och det gällde att hänga på topplagen och ta med sig en positiv känsla in i det nästan två månader långa EM-uppehållet. Nästan 20 000 kom till Råsunda denna försommarkväll för att se om AIK kunde ta sin fjärde raka seger i Allsvenskan. Två inhoppare skulle spela avgörande roller…
Nicklas Bergh hade efter bortamatchen mot Gefle IF petat Daniel Örlund som förstemålvakt och han stod nu i sin fjärde raka tävlingsmatch från start. Rikard Norling ställde för första gången under 2008 upp med samma startelva två matcher i rad, så laget var detsamma som i segermatchen (2-1) borta mot IFK Norrköping.
AIK hade svårt att tränga igenom Malmö FF:s defensiv, speciellt centralt, så hemmalagets framstötar kom oftast genom Kenny Pavey och Daniel Tjernström på kanterna. Målchanser skapades dock, de bästa under den första halvan av halvlek kom genom Jonatan Johansson samt Iván Obolo. MFF-spelaren kom fri med AIK-målet, men Nicklas Bergh var bra med och avstyrde målchansen. Obolo fick ett bra läge efter en frispark slagen av Tjerna, men argentinarens skott gick strax utanför stolpen.
I den 27:e minuten var många beredde på att notera 1-0 till AIK efter att Dulee Johnson tagit sig in i Malmös straffområde och där fällts av bortalagets lagkapten Daniel Andersson som även varnades. Jorge Ortiz fick förtroendet att slå straffen mot det norra målet, men Jonas Sandqvist räddade och en besviken hemmapublik suckade högt.
Inget lag kopplade riktigt greppet i den första halvleken, men i den andra var det AIK som ville mest samt kunde bäst och laget jagade ett segermål under hela halvleken. Efter en dryg timmes spel fick Miran Burgic en jättemöjlighet att ge AIK ledningen, men Jonas Sandqvist svarade för en mycket bra räddning på Burgic nick.
I den 69:e minuten byttes Khari Stephenson in och sju minuter senare kom även Saihou Jagne in och bytena skulle visa sig direkt matchavgörande. Jagnes snabbhet skapade omedelbart oreda i det ljusblåa försvaret och det kändes som om hans speed skulle kunna avgöra detta. Med fem minuter kvar fick Stephenson ett skottläge, men skottet blev totalt misslyckat och hamnade högt, högt uppe på den södra läktaren. Minuten senare slog Daniel Mendes en djupledsboll för Jagne att springa på och ”CH” lyckades få fram bollen till Stephenson som denna gång revanscherade sig för den tidigare ”julgransfotsträffen” och slog in ledningsmålet inför ett exploderande Råsunda.
I den 89:e minuten fick Jagne ännu en långboll, denna gång från Dulee Johnson, och han kom återigen igenom försvaret och sköt ett skott som Sandqvist lyckades parera, men på returen dök Mendes upp och stötte in 2-0. Segern var bärgad och nästan 20 000 lyckliga AIK:are lämnade arenan några minuter senare.
Segern gjorde att AIK fick häng på Kalmar FF och IF Elfsborg i toppen och känslan blev än bättre då AIK i omstarten av Allsvenskan krossade Örebro SK med 4-1. Tyvärr var segern på Behrn Arena så långt som AIK var med i toppstriden 2008, efter Gais sena 2-2-kvittering på Råsunda och ett par mycket märkliga domslut i de två följande bortamatcherna så gick luften helt ur laget. Med tre omgångar kvar låg AIK på sjunde plats i tabellen, hela 21 poäng efter Kalmar FF, men också endast en poäng före Malmö FF på tolfte plats. Nu räddades säsongen placeringsmässigt då laget avslutade med tre raka segrar och tog sig upp på femte plats.
I snitt kom 15 535 personer till hemmamatcherna på Råsunda och AIK vann därmed den allsvenska publikligan för 35:e gången genom tiderna. Den interna skytteligan vanns av Iván Obolo. Argentinaren svarade för tio mål och han följdes av Daniel Mendes samt Miran Burgic som gjorde fem mål vardera.