Veckan innan AIK vann SM-guld 1992 uppmärksammades att Gustav Sjöberg skulle vara den ende som var vid liv från det senaste guldlaget, 1937. Valter Lundgren, som i högsta grad levde, läste detta i tidningarna och ringde genast AIK:s kansli och meddelade: "Jag lever".
Valter Lundgren kom från en glasblåsarsläkt och växte upp i Nynäshamn. Förutom fotboll spelade han också bandy och ishockey samt tränade brottning, allt i Nynäshamns IF. Så småningom uppmärksammades Valter Lundgrens framfart av AIK, förmodligen "Pära" Kaufeldt, och Valter skulle göra fyra säsonger i AIK:s A-lag. Men trots matcher och träningar på Råsunda bodde Valter kvar i Nynäshamn. AIK tränade två gånger i veckan (normalt tisdagar och torsdagar) och Valter kunde sköta en av dessa träningar på egen hand. Under tiden som han spelade fotboll i AIK fortsatte han med vinteridrotter i Nynäshamn.
Valter Lundgren var en hårding, "det bara small". Han var snabb, brytsäker och för den tiden modern i sin spelstil. Han spelade med hård närmarkering och var mycket effektiv, om än inte alltid så elegant. Han hyllade tränaren "Pära" Kaufeldt som, enligt Valter, utvecklade Valter Lundgren till den store back han blev.
Guldåret 1936-37 mindes Valter med glädje. AIK var då så överlägset, man vann serien med nio poäng, att man vid vissa bortamatcher kunde "gå ut på stan" kvällen före och ändå vinna matchen dagen efter. Speciellt mindes Valter invigningsmatchen på Råsunda 18 april 1937 då AIK vann mot Malmö FF med 4-0. "Den stora daldansen", matchen mot IK Brage i oktober 1937 då grindarna sprändes av alla människor som ville se matchen var också speciell. Valter kom för sent till Råsunda och fick tränga sig fram bland all publik för att komma till omklädningsrummet. En tant, som trodde att han var åskådare och trängde sig, gav honom då en repa med en säkerhetsnål och Valter fick plåstras om när han väl nådde omklädningsrummet. 1938 gjorde Valter också sin militärtjänst och han hade ett befäl som inte var så förtjust i fotboll. När Valter i juni detta år blev uttagen till en landskamp mot Danmark nekades han permission. Istället tog Erik Nilsson en ordinarie plats i landslaget, en plats som han sedan höll i mer än tio år medan Valter Lundgren aldrig återkom i landslaget.
Vid sidan av planen gjorde Valter Lundgren alltid rätt för sig. Han hade humor, var glad, skötsam och hemkär. Vid sidan om idrotten var jakt (sjöfågel) och fiske hans stora intresse tillsammans med sommarstugan utanför Nynäshamn. Tillsammans med "Gurra" Nordqvist och Einar Bohlin blev Valter Lundgren den förste Nynäshamnaren som skulle berika AIK:s fotboll. Efterföljarna var Lennart Carlsson, Olle Klasson, "Pröjsarn" Nilsson, Leif Skiöld med flera. Men ingen av dessa gjorde det som Valter Lundgren gjorde, nämligen vinna Allsvenskan med AIK.
Visa spelarbeskrivning
Dölj spelarbeskrivning
