Pierre Gallo

Pierre Gallo, med pappa från Italien, kom till AIK 1989. Han spelade då i AIK:s framgångsrika 75:or, och Pierre har själv nämnt tränaren Arpi Bor som en viktig faktor under de här utvecklingsåren.

Redan 1992, bara 17 år gammal, gjorde Pierre debut i A-lagssammanhang. Det var borta mot IFK Norrköping i Mästerskapsserien då han fick spela direkt från start. Dagens Nyheter skrev att "Gallo, ett stort framtidslöfte, led av premiärnerver och hade dessutom problem att hålla duktiga Göran Bergort under kontroll". Även om Pierre sedan gjorde några matcher 1993 så var det 1994 som blev hans verkliga genombrott och under den hösten var han ett av få glädjeämnen i AIK.
- Det var när Hasse Backe var tränare som jag fick chansen, berättar Pierre på hemväg från en bortamatch med Sirius sommaren 2007. Jag spelade mest vänstermittfältare de första åren men på slutet spelade jag även vänsterback.

1996-97 blev Pierres stora år i AIK. Han var i stort sett ordinarie under hela den tiden och det var då AIK gick till kvartsfinal i Cupvinnarcupen. Där spelade han hela matchen på Nou Camp och Expressen gav honom följande betyg efter matchen: "Sprang mycket men inte samma bollvinnare som Ola Andersson. En tam frispark rakt på Barcelonas målvakt i andra". I returen på Råsunda spelade han 88 minuter i matchen som slutade 1-1.

Pierre gjorde fem mål i AIK. Det vackraste var det sista, mot Trelleborg i september 1997. En vänsterkanon från långt håll som fastställde slutresultatet till 3-0. Några veckor senare åkte AIK ur Cupvinnarcupen mot slovenska Primorje och ytterligare några veckor senare hade Pierre gjort sin sista match i AIK.
- Det var tufft att slå sig in på mittfältet och jag kände att jag inte kunde fortsätta på bänken. Så det var naturligt att kliva ned en division.

Pierre visade under AIK-tiden att han var passningssäker, hade blick för spelet samt skottförmåga. Själv ansåg han att snabbheten och tvåfotsspelet kunde varit bättre. Förebilderna på fotbollsplanen var, åtminstone under de tidiga åren, Paolo Rossi, Michel Platini och Roberto Baggio. Helt logiskt är då Juventus Pierres favoritlag trots att pappa Romeo i ungdomsåren spelade för Inter, dock aldrig i A-lagssammanhang. Men han känner även starkt för AIK och följer klubben noga.

Pierre lämnade AIK efter 1997 och har sedan dess spelat i bland annat Norge, Landskrona, Norrköping och från 2007 i Sirius. Han har blivit en stabil mittfältare av hög superettaklass.

Text: Anders Johrén (2007)