Allsvenskan 1972

Allsvenskan 1972 - Bästa året sedan 1937!

Två stöttespelare,Owe Ohlsson efter sju säsonger utan att ha missat en enda match och Jim Nildén, hade slutat. 30-åringen Rolf Zetterlund hade värvats från Sandvikens IF och Torbjörn Ek, världens bästa bandyspelare, hade kommit till AIK under hösten 1971. Det var de stora förändringarna inför det 1972 som skulle bli AIK:s bästa säsong sedan 1936-37.

AIK började säsongen på ett liknande sätt som 1971 och laget smög hela våren precis bakom den absoluta toppen. De flesta så kallade experter väntade på att AIK skulle falla igenom precis som laget gjort alla andra år. Men AIK "föll aldrig igenom". Istället spelades match efter match utan att AIK förlorade. Det blev många oavgjorda matcher men först i den 18:e omgången, sent i september, kom AIK:s första och också enda förlust för året. Det var mot Öster hemma på Råsunda där AIK hämtat upp ett 0-2 underläge till 2-2 men där Öster kom tillbaka och vann med 3-2. Det var i praktiken där AIK förlorade guldkampen mot Åtvidaberg. AIK och Åtvidaberg hade hela sommaren och hösten kämpat om tätplatsen och lagen skulle mötas i den allra sista omgången. Många spekulerade i att AIK äntligen skulle få en riktig guldfinal på Råsunda. Men Åtvidaberg var för bra och ledde inför den sista omgången med tre poäng. Då hjälpte det inte att AIK svarade för årets bästa spel och vann med 2-1 inför 19.666 åskådare, AIK:s högsta allsvenska hemmapublik i ett icke-derby från 1965 och framåt under resten av 1900-talet.

Det var många spelare som nu nådde sin topp. Bröderna Lebacks andra år i Allsvenskan var början på en fyrårsperiod som var deras bästa. Dag Szepanskis höstform var enastående med tolv mål på nio matcher. Torbjörn Ek visade att han inte bara var bandyspelare av klass och Rolf Zetterlund visade att han var alldeles för bra för att spela i division 2. Lägg därtill att Ronny Gustavsson nu utvecklats till en av Sveriges bästa målvakter och att Börje Marcus var en av landets bästa mittbackar så krävdes det ett mästarlag utöver det vanliga för att slå AIK. Och det var mästarlaget detta år. Åtvidabergs FF tog sitt första guld och i laget fanns några av 1974 års VM-hjältar (då Sverige kom femma i VM), bland andra Ralf Edström, Roland Sandberg och Conny Torstensson. AIK hade ett lag som ett vanligt år hade räckt för guld. Men Åtvidaberg hade ett guldlag utöver det vanliga.


AIK:s allsvenska skytteliga:
13 mål: Dag Szepanski.
10 mål: Yngve Leback.
7 mål: Torbjörn Ek.
5 mål: Bo Sjögren.
2 mål: Börje Leback.
1 mål: Roland "Turken" Magnusson, Jörgen
Bengtsson, Björn Lundberg.
+ 1 självmål.
Totalt 8 målskyttar.

Antal allsvenska matcher:
22 matcher: Yngve Leback, Börje Leback, Torbjörn Ek.
21 matcher: Börje Marcus, Rolf Zetterlund, Dag Szepanski.
20 matcher: Göran Åberg, Roland "Turken" Magnusson.
19 matcher: Ronny Gustavsson.
18 matcher: Jörgen Bengtsson.
17 matcher: Bo Sjögren.
14 matcher: Tommy Kastman, Gerry Rehn.
13 matcher: Olavus Olsson.
8 matcher: Björn Lundberg.
2 matcher: Leif Karlsson.
1 match: Lars-Tony Hedström, Michael Kanslätt, Sten
Pettersson.
Totalt 19 spelare. 7 allsvenska AIK-debutanter.

Inga utvisningar.

Publik
Allsvenskans snitt: 7.767.
AIK:s hemmasnitt: 12.036.
AIK:s bortasnitt: 9.993.