Över tretusen personer hade i går letat sig väg ut till Råsunda för att se favoritlaget AIK i strid med hälsingborgarna i Svenska serien. Planen därute ligger finfin och mjuk och det är inte utan att man trivs bra på Råsunda när det gäller att se fotboll. Favoriterna, det är AIK, sveko emellertid alla rimliga patriotiska förväntningar och voro ärligt värda det stryk de fingo. |
Domare var hr Birger Carlsson, som för det första bar en utmärkt sympatisk domaredräkt och för det andra alltid blåste om omdömesgillt och verkade mycket bestämd i sina domslut.
De första minuterna blevo AIK:s helt och hållet, med granna kombinationer och en del farliga skott från Ekroth och Sundberg. Tvä minuter hade gått när svartingarna lade upp den första hörnan, allt såg lovande ut. Glädjen tog snart nog slut. Skauningarna spelade upp sig långsamt men säkert, som det anstår en sådan nation; de forcerade två hörnor i följd och man började redan med ängslan i sinnet lägga märke till en straffvärd obeslutsamhet i AIK:s försvar. Efter en av de omtalade hörnorna - 9 minuter hade gått - slarvade Olsson med brytningen. Skånes innertrio satte backarna ur spel och innan man visste ordet av, låg den första bollen i Stockholms mål, synnerligen påpassligt skjuten av vänsterinnern Håkansson.
Rollerna byttes om, Skåne spelade och AIK försökte markera. Främlingarnas forwardskedja ådrog sig berättigad uppmärksamhet; den spelade visserligen utan den verkliga finessen, men gick resolut fram och med precision och blev alltsomoftast farlig. AIK kom för all del upp då och då både på Anséns och Bergströms flyglar; Sundberg sköt på en av Bergströms centringar ett direkt, mycket vackert skott en hårsmån bredvid, men för övrigt blev det inte alltför faligt nere vid det skånska målet.
När 25 minuter hade gått utan sensationer inträffade återigen en felspelning i Stockholmsförsvaret, och följden blev ett skott i lyra från Bengtsson. Eriksson stoppade bollen och tippade den sedan beskedligt framför fötterna på den anstormande Håkansson. Denne i sin tur hade varit förfärligt dum om han inte gjort mål på en så direkt inbjudan. 2-0. Målet var Erikssons förtjänst.
AIK:s forwards arbetade bra, men kunde inte göra stor nytta när inte halvbackarna visade några tendenser att hjälpa till. Bergström gjorde emellertid en grann rush och på centringen nickade Gunnarsson farligt mot mål. Men den lille säkre Sjöstrand var på sin plats. Publiken skrek på halvbackarna att följa med, de lågo visserligen bättre uppe ett tag, och strax därpå visade sig resultatet. Sundberg sköt på 30 meter ett hårt skott, som målvakten klarade med största nöd, Bergström rusade fram och sköt i stolpen, fångade bollen på studsen och sköt en gång till, nu med bättre framgång. Energiskt!
AIK hade åter mer av spelet och pressade sig till en hörna. Gunnarsson gav Bergström en del vackra uppläggningar och Ekis förbryllade skåningarna rätt betydligt. Men det hjälpte föga. Ström kom ner riskabelt och fälldes inom straffområdet. Straffsparken sattes in strikt av Sandberg. 3-1.
Om andra halvtid är mindre att säga. Den tryckade värmen tog tydligen ut sin rätt och spelet slappnade av. Skånes vänsterinner var nära att öka ldeningen med ännu ett mål på Bengtssons passning. Ström och Sandberg hade var sina goda skott, en hörna vid AIK:s mål efter 20 minuter lämnade intet resultat. Något senare kunde Bergström på Anséns passning skjuta i mål, vilket han beklagigtvis gjorde ur offsideställning. Ytterligare några fina skott susade mot Hälsingborgsnätet, men målmannen grep städse i rätta ögonblicket. De sista 10 minuterna spelade AIK med tio man; Sundberg kolliderade nämligen svårt med Bengtsson och skadade sig rätt illa i axeln. Matchen blev Hälsingborgs med 3-1.
Skåningarna spelade väl. Som sagt, utan större finess men med framåtanda och energi. Målmannen var av bästa klass, med planedringsförmåga och rörlighet tillika med säkerhet på bollarna. Backarna runga och säkra, halvbackarna energiska och smidiga med centerhalven Sandberg som planens bästa försvarsspelare. Ström gjorde mesta nyttan i forwardskedjan.
Svedberg skötte sig inte så dåligt som Svensson ersättare i kedjan. AIK:s forwards uträttade goda saker, men fingo dålig hjälp av försvaret, som uppträdde bedrövligt med undantag för Sundberg och ibland Lindström. Spångberg låg is, men hade en del rysligt fula missar på sitt samvete. Backarna borde förbigås med tystnad. Knappast en enda ren spark, mångfaldiga missar och upprepade felmarkeringar. Bäckström verkade väl mycket reserv och andralagsspelare, Olsson skall tydligen ha Malm bredvid sig för att kunna göra någon nytta. Målvakten var inte den som rosade marknaden.
Text: Mr J
|
Visa matchrapport
Dölj matchrapport
HIF 0-1 Fast situation (fot) 
Slut på Första halvlek/perioden
AIK Bortdömt mål (Offside) 
AIK Skadebehandling (axel) (Axelskada) 