Äntligen tog svarttröjade AIK årets första seger genom 2-0 hemma mot Gais. Men Gais defensiva igelkottstaktik såg länge ut att ge laget 0-0 och först sista kvarten kunde AIK forcera fram segern.
Dagens Nyheter skrev:
"Länge var matchen ett pålitligt sömnpiller, ingenting ville hända. Gais hade satt två överrockar på Lill-Garvis och Rimbo Lundblad och mer behövdes inte för att AIK:s anfall skulle försvinna.
- Klart det inte är roligt att anlägga en sådan här häftplåstertaktik med punktmarkering, men vad skulle vi göra? Vi chansade faktiskt på att snålspela oss till 0-0 och det såg länge ut att lyckas, sade Gais-professorn Gunnar Gren.
Med nöje återsåg man Lennart Backmans dribblingskonster. Han öppnade Gais betongmur på vänsterkanten och sände in diverse matnyttiga bollar. De som skulle ta hand om inläggen, framför allt Lill-Garvis och Rimbo, var för hårt markerade för att det skulle hända något."
Idrottsbladet redogjorde enligt följande:
"AIK - speciellt kedjan - fick så småningom igång maskineriet och rehabiliterade sig från inledningens mindre goda spel och kunde skapa en hel del farliga målchanser.
- 21:a minuten, Lill-Garvis nickar strax över.
- 30:e minuten, Bo Holmberg skjuter kanonhårt i stolpen.
AIK hade varit förtjänt av 1-0 i halvtid. Andra halvlek var helt och hållet AIK:s. Gais målchanser var lätträknade. Men det dröjde till 77:e minuten innan 1-0 kom, genom Bo Holmberg på straff. Dessförinnan hade han frestat Leif Andersson i Gais-målet med ett par hårda skott. I 87:e slog Rimbo Lundblad in 2-0 förbi en skymd Leif Andersson.
Bo Holmberg blev matchens stora behållning och överraskning. Kedjan hade däremot en mindre lyckad dag. Rimbo Lundblad verkar dock vara på väg att få tillbaka den gamla goda formen. I försvaret spelade förutom Bo Holmberg, Curt Edenvik säkert som vanligt. Även de två Ohlssönerna, Owe och Åke, visade framfötterna. Roland Grip hade inte samma lycka som i tidigare matcher."