Det var lite av vårkänning i luften på Skytteholm denna lördagseftermiddag, som startade med en träningsmatch för vårt till stora delar nya juniorlag. Juniorerna vann med 1-0!
Seniormatchen började lovande, när vi redan i matchens första anfall tvingade fram en hörna. De närmaste minuterna skapade vi ytterligare några halvchanser. Farligast var en nick från Wilton Figueiredo. Anfallen drogs främst upp på vänsterkanten genom Pierre Bengtsson och/eller Patrik Karlsson.
När Gefle efter 7,5 minuts spel tog ledningen med 1-0 blev det närmast en kalldusch. En både oväntad och onödig sådan! Efter en fast situation kom bollen in i vårt straffområde och vi lyckades inte få bort den utan bollen studsade på en Geflespelare var gång innan de fick in den efter ett misslyckat försök till målvaktsingripande. Det skulle dröja nästan en halvtimme till nästa mål i matchen. En halvtimme, där AIK drog upp anfall efter anfall, återigen främst på vänsterkanten, men mål tycktes det inte vilja bli. Närmast mål var faktiskt Gefle, när målskytten Oremo fick en boll och hade fritt fram mot mål. Niklas Westberg var snabbt ute och täckte skottvinkeln och lyckades också styra undan skottet! Efter drygt 36 minuters spel fick Wilton - efter ett fint förarbete och samspel mellan Pierre, Patrik, Khari Stephenson och Bernt Hulsker - tillbaka bollen och drog till direkt, inte för sista gången denna eftermiddag. 1-1.
AIK fortsatte att pressa Gefle i outtröttliga anfallsförsök och ett ledningsmål kändes nära. Och det kom! Men inte där man väntat det. Återigen var det Gefle, som tog ledningen genom en tavla/missförstånd i Gnagetförsvaret. Westberg tvekade och kom ut för sent och bollen gick enkelt över honom och in i mål. 1-2.
AIK gjorde inga byten i halvlek och inledde andra halvlek med samma rörliga och tämligen metodiska offensiva spel. Det dröjde bara drygt fem minuter innan Wilton serverade Hulsker en passning och Hulsker rundade målvakten och slog in bollen i det tomma målet. 2-2. Fyra minuter senare får Gefle återigen tillfälle att göra mål på grund av missförstånd eller kommunikationsbrist i vårt försvar. 2-3. Nästa mål kommer efter återigen fyra minuter. Wilton får en praktträff på distans. Stolpe in och 3-3. Efter drygt 63 spelade minuter är det domaren, Keijo Hyvärinens tur att utmärka sig. Efter att Nicklas Carlsson fällts bryskt och blivit liggande tar Hyvärinen fram det gula kortet och varnar både förövaren och offret! Publiken tystnar först av ren oförståelse, men sen blir det visselstorm. Inte minst de som minns Hyvärinen från ett par matcher i Superettan låter sitt missnöje höras. Han är väl inte den domare, vars domslut känns mest begripliga. Så efter drygt 70 minuter tar vi ledningen för första gången! Wilton, igen, klipper till från drygt 30 meter rätt upp ikrysset. 4-3. Publiken andades ut, nu skulle det väl vara klart, eller kanske skulle vi öka på segern något. Men fem minuter senare får Gefle en hörna från höger, som slås bra och tätt mot målet. Robert Åhman-Persson försöker nicka undan men styr bollen på mål och via målvakten in i nätet. 4-4! Fler mål blev det inte. En rolig match, målrik och till delar mycket löftesrik - åtminstone framåt!
Niklas Westberg svarade för två lysande räddningar i man-mot-man-lägen, men verkade väldigt tveksam och osäker i luften och var vid några mål alldeles för passiv alltför länge. Backlinjen var på gott och ont. "The two Niklas" spelade på fel positioner med Carlsson till vänster och Nirre till höger. Det blev inte helt lyckat, delvis beroende på att Nicklas Carlsson till höger blev ganska ensam eftersom Jimmy Tamandi hade en utpräglat offensiv roll. Det funkade hyfsat den första kvarten, men när därefter Khari Stephenson drog sig alltmer inåt mitten, blev det stora och svårbevakade öppna ytor på vår högerkant, vilket Gefle också utnyttjade. Vänsterkanten fungerade bättre, inte minst därför att Patrik Karlsson och Pierre Bengtsson snabbt hittade ett bra och vägvinnande samspel och spelmönster. Det var också främst där vi skapade våra chanser. Dulee Johnson verkade för dagen lite seg och gjorde fler enkla missar än vi vant oss vid. Nu är det fortfarande fysisk uppbyggnad som gäller, så någon anledning till framtida oro borde inte finnas. Wilton var nog den som gladde mest, inte minst genom sin skottvilja och - skicklighet. Och visst var det roligt att, efter lång frånvaro, se Dennis Östlundh på planen igen. Det blev bara i ca 10 minuter, men det såg lovande ut.
Det är inte särskilt meningsfullt att försöka läsa in för mycket i matcher så här tidigt på säsongen, men nog känns det rätt skönt att ha en trupp med i princip två alternativ av allsvensk klass på varje position!
Text: Bappe Bjuggren
|
Visa matchrapport
Dölj matchrapport
GIF 0-1 Spelmål 
Slut på Första halvlek/perioden
AIK Gult kort till 
