AIK klassen bättre - men segermålet satt långt inne
Först i den 89:e minuten kunde AIK mycket rättvist göra segermålet genom Kwame Quansah efter fint förspel
av Jimmy Tamandi. Då hade AIK under nästan hela andra halvleken konstant tryckt på mot det isländska målet
och med normal utdelning borde AIK ha gjort ett par mål.
AIK tog redan från början initiativet i matchen men hade under den första halvleken svårt att skapa några målchanser.
De avslut AIK stod för var mestadels långskott som Fylkirs målvakt relativt enkelt kunde kontrollera.
I andra halvleken ökade AIK trycket och ju längre matchen led desto större blev skillnaden mellan lagen. AIK orkade
mer än islänningarna som gång på gång blev ifrånsprungna av AIK:s kvickare, och uthålligare, spelare.
När Kwame Quansah kom in ökade spetsen på AIK-anfallen ytterligare och det var ingen tillfällighet att just ghananen
var den som gjorde segermålet. Det kom i 89:e minuten efter att Jimmy Tamandi gjort en bra prestation ute på högerkanten
och spelat in bollen till Quansah som via målvaktens vänstra stolpe kunde slå bollen i mål. Efter det målet verkade
de flesta AIK:are vara nöjda med 1-0, något märkligt då islänningarna tycktes helt tröttkörda och ett 2-0 mål med stor
sannolikhet hade säkrat avancemanget till nästa omgång.
AIK var flera klasser bättre än sina motståndare och med normal skärpa i returmatchen ska AIK kunna gå vidare
i UEFA-cupen. Islänningarna lyckades denna kväll inte skapa en enda farlig målchans. AIK skapade desto mer, i alla
fall i andra halvleken. Bäst minns vi Daniel Hochs nedtagning på bröstet varpå han nästan liggande direkt volleysköt
ett skott som målvakten kunde rädda.
Av AIK-spelarna var det Martin Åslund som gladde mest. Han gjorde nu gjorde sin första match på ett år,
denna frånvaro var något som knappast märktes i spelet. Även om många kan mer än vad de visade mot
Fylkir var detta ändå ett steg i rätt riktning. 1-0
på hemmaplan är ett bra resultat i de europeiska cuperna. Och det är väl det som räknas.
Vid sidan av själva spelet blir denna match ihågkommen av flera skäl. Dels var det den första UEFA-match för herrar
som dömdes av en kvinnlig domare, Nicole Petignat, och hon gjorde en bra insats. Hon verkade inte störas av att
det bara några minuter in i matchen blev ett strömavbrott över de norra delarna av Solna vilket innebar att
Råsundastadions reservaggregat hjälpligt fick träda in. Det gav tillräckligt ljus för att spela matchen, men mer var
det inte. Ytterligare ett antal minuter in i matchen öppnades himlen och aktörerna på planen fick ta emot
sommarens mäktigaste regnväder. De flesta åskådare som tidigare satt utan tak skyndade sig att leta upp plats under tak.
Och sist men inte minst var det första gången undertecknad såg AIK:s motståndare efter matchen gå fram och applådera
publiken på den norra läktaren! Förutom några misstänkt långa pauser när isländska spelare låg ned efter dueller
var detta en snäll match som spelades i en vänlig atmosfär.
Publiksiffran, 7.556, var med tanke på omständigheterna klart godkänd. Motsvarande publiksiffra ifjol, då AIK mötte
isländska IBV i samma kval till UEFA-cupen, var 6.683 åskådare. Och förhoppningsvis kan ett avancemang till nästa omgång
innebära en rejäl publikfest mot något mer publikdragande lag.
Text: Anders Johrén
Foto: Bildbyrån
[030815]
Motståndaren |
Fylkirs laguppställning: Kjartan Sturluson, Kjartan Antonsson, Hrafnkell
Helgason, Thorhallur Dan Johannsson, Arnar Ulfarsson (58), Olafur Ingi
Skulason, Finnur Kolbeinsson, Sverrir Sverrisson, Haukur Gudnason, Saevar
Gislason (65), Björn Vidar Asbjörnsson (72) - Gunnar Petursson (58), Theodor
Oskarsson (65), Olafur Pall Snorrason (72), Helgi Valur Danielsson, Eyjolfur
Hedinsson, Björgvin Vilhjalmsson, Bjarni Halldorsson. |