Ny förnedrande derbyförlust

Än en gång förlorade AIK mot Djurgårdens IF, denna gång med 0-2. Med vårförlusten 0-4 blir AIK:s derbyfacit för 1968 förnedrande 0-6. Liksom i våras, då i svarta tröjor - nu i vita, kunde AIK:arna nu vid något mål skylla på otur och oflyt men det är svårt att förklara bort 0-6 på otur. Förlusten innebar att AIK i allra högsta grad är inblandade i den allsvenska nedflyttningsstriden samtidigt som Djurgården seglar iväg mot, som det tycks, ett ohotat allsvenskt guld. Det är inte lätt att vara AIK:are i dessa dagar.

Idrottsbladets Bo Alm menade att AIK inte gjorde någon dålig match och att med lite tur kunde AIK mycket väl ha tagit poäng.
"2-0 kom snöpligt. Leif Hult var kortare än Björn Persson i en höjdkamp och en boll som en bra målvakt skall klara låg i stället i AIK-nätet. AIK är till sitt sätt att spela fotboll inget kölag. Men man har ingen riktig stadga, mycket beroende på att det är bakifrån det sprids oro och osäkerhet genom att Hult är så upp och ned. Backlinjen är allsvenskt hygglig, mest tack vare Owe Ohlsson, än bättre den dag Roland Grip spelar som en Bergmark-man ska spela. Mittfältsherrarna har kunnande, framförallt bevisat av Kurt Andersson under första kvarten, då han var storartad, men var ändå kvällens förlorare. Kedjan har talang men är ojämn. Det började med grannlåt men blev sedan ingenting beroende på att Lennart Backman ledsnade på Inge Carlssons ettrighet."

AIK:s tränare Ingemar Ingevik konstaterade efter matchen till Dagens Nyheter:
- Vi bjöd i alla fall bättre motstånd än när vi fick stryk med 4-0 i våras. Nu måste vi slå Åtvidaberg hemma på söndag - till varje pris. Det är nog dags för Lill-Garvis Carlsson att spela igen. Möjligen redan mot Åtvidaberg. Annars i matchen därefter. Hade vi inte legat under med så klara siffror som 2-0 när matchens slutfas inleddes hade han fått spela redan ikväll. Nu ska han få hårdträna inför en snar come-back. Senast Lill-Garvis fanns i AIK:s A-lag var 26 juni - då i en DM-match mot Gustavsberg. Han behöver alltså gnuggas extra för att få upp ångan.

Ingevik framhöll Owe Ohlsson som klart bäst i AIK.

Efter matchen lät AIK:s tränare Ingemar Ingevik pressen förstå att AIK:arna var alldeles för djupa, för intellektuella, för svåra att skruva upp inför en match - Djurgården hade det mycket enklare. Det var i alla fall andemeningen i Ingeviks utspel som blev mycket uppmärksammet.

Den allsvenska tabellen är onekligen intressant. Efter Djurgården kommer sex lag inom tre poäng. Sjundeplacerade Öster är sju poäng efter ledande Djurgården med bara sex matcher kvar att spela. Och de fem sista lagen, som slåss undan de två sista nedflyttningsplatserna, är alla inom två poäng.

Sammanställning: Anders Johrén
[2005]

Händelseförlopp
(42)	1-0	DIF	Stig Åkerström
(47)	2-0	DIF	Björn Persson

Fakta
DN:s derbypokal	Jan Svensson, Djurgården
Publik	35.921 på Råsunda
Domare	Einar Boström, Gävle

AIK:s laguppställning			M+P		Anm
	Leif Hult		0+0
	Göran Åberg		0+0
	Owe Ohlsson		0+0
	Åke Olsson		0+0		(1)
	Roland Grip		0+0
	Kurt Andersson		0+0
	Jim Nildén		0+0
	Tord Grip		0+0
	Kent Persson		0+0
	Roland Lundblad		0+0
	Lennart Backman		0+0
	Björn Carlsson
Teckenförklaring: M+P=Mål+målgivande passningar. Anm=Anmärkning.

Motståndaren

Djurgårdens IF:s laguppställning: Ronney Pettersson - Inge Karlsson, Willy Gummesson, Jan-Erik Sjöberg, Björn Jonsson, Olle Hellström, Jan Svensson, Stig Åkerström, Claes Cronqvist, Björn Persson, Dan Brzokoupil - Conny Granqvist.

Anmärkningar
(1) Åke Olsson spelade sin sista allsvenska match i AIK. AIK spelade 1968 ibland med tröjnummer efter laguppställningen (dvs 1-12) och ibland följde tröjnumren en speciell spelare (personligt tröjnummer). Eftersom numreringen inte var konsekvent har vi inte med säkerhet kunnat fastställa alla tröjnummer.